På jobbet hade jag inte sagt något om att jag fyllde år och jag trodde inte riktigt dom hade koll men till lunch fick jag lite "Ja må hon leva....". Och även två presenter.
Lite ljus när vintermörkret kommer! |
En liten groda att pussa varje morgon. Tillslut kanske det blir en prins!!! |
Kände efter lunchen att jag behövde lite piller för mitt huvud så jag flexade ut och åkte hem (vågar inte ta några starkare piller på jobbet-blir så "fluffig" i huvudet).
Hem, mjukisbyxor på, piller och sängen.
Efter ett liten stund hemma ringer det på dörren och där står ett blomsterbud - Va trevligt! tänker jag.
Öppnar blommorna och läser på kortet.
Nog för att jag vet en person som heter Vera men hon har inget gäng på den adressen som angavs. Tittar på adresslappen på blommorna. Efternamn och adress var rätt men ej förnamn och mobilnummer så inser att blommorna inte är till mig.
Ringer upp numret som står men ingen svarar. Ringer då blomaffären som ska ha skickat blommorna. Och expediten frågar mig: "Hur ska vi lösa det här?" Inte fasiken vet jag, det är ditt problem tänkte jag men sa inte riktigt så. Tillslut besutade hon att budet fick komma tillbaka och hämta blommorna men budet lyckades få tag på tjejen som skulle ha blommorna. Hon bor i området men på ett annat nummer. Hur stor är chansen för att detta skulle hända?
Efter detta lite mer vila, ett par telefonsamtal med nära och kära och massor med trevliga grattismeddelanden på ansiktsboken.
Sedan var min födelsedag slut!!
Jag hade titta förbi och säga grattis, men eftersom jag visste du hade migrän så ville jag låta dig ligga horisontellt, men vi ses i helgen!?
SvaraRadera