Blev hemma fyra av fem dagar förra veckan. Trött och SÅ ont i bihålorna. Ville inte gå utomhus, böja mig eller göra något överhuvudtaget för då trodde jag huvudet skulle sprängas. Trots Rinexin. Fick antibiotika i slutet av veckan. Så här i efterhand så skulle jag ha tagit det lungt förrförra veckan men då tränade jag på trots lite ont i bihålorna och det straffade sig. Har den här veckan jobbat men inte tränat. Kortare långsamma promenader och tidiga kvällar har gällt. Har varit helt slut, tittat i kors av trötthet vid 18. Men känner att jag börjar sakna träningen.
Hoppas jag inte gått upp allt för mycket. Har inte haft så stor aptit förutom för kakor, skalade och urkärnade äpplen och och rostat bröd med ost. Och har druckit litervis av vitt mullbärste eftersom det ska innehålla mycket antioxidanter.

Var i onsdags och hämtade ut biljetterna till Syster Disel som ett antal av oss från jobbet ska gå och titta på i mars. Skulle egentligen ha hämtat biljetterna förra veckan men fick uppskov. Tror det är en ganska rolig föreställning på Södra teatern. Syster Disel ger både första och sista hjälpen.
"Denna humorföreställning är en hejdlös drift med sjukvårdens alla klichéer om väluppfostrade sjuksköterskor och fingerfärdiga doktorer. Föreställningen ger symptom som ökad puls, en garanterad prozaceffekt och är en "riktig stämningshöjare"."

Sista dagarna har tempraturen legat runt nollan och jag har haft så förskräckligt ont i fotleder, knän och höfter. (En bidragande orsak är oxå att jag inte har tagit Enbrel på två veckor pga förkylningen och problemen med bihålorna). Tagit smärtis, Pronaxen, men tisdagnatten fick jag ta till kylklamp och gick upp mitt i natten och såg på tv ngn timme för att kunna fördriva tankarna och trötta ut mig själv så jag kunde somna om.